På besök hos fårägare i helgen

I helgen har vi varit och samlat in ull, och besökt några fårgårdar.
Först åkte vi till Gunnar som bor vackert på en gård utanför Kosta.
Vi åker genom smålandsskogar, och sedan uppför en backe, vi kommer upp på en ås och naturen öppnar upp sig. Helt plötsligt är det som om vi vore i en Astrid Lindgren berättelse. Två vackra boningshus med glasveranda, välskötta marker, gröna fält, ekdungar, röda lagårdar. Här lastar vi mycket ull, det var både en vårklippning och en höstklippning. Släp och bil blir fullastade.
Med ullen i lasten åker vi till ullagret, där Daryl väntar på oss.
 
Daryl balar ullen glatt, till 200 kilos balar.
När han var klar, ville Daryl visa oss lite från sina resor.
I vintras var Daryl i Brasilien och klippte får.
Där köpte han bland annat ett hästtäcke.
Det var handspunnen brun ull, som var spunnet väldigt grovt, det såg ut att vara mer än 1 cm tjock tråd.
Den tjocka tråden har sedan vävts till en matta, i tuskaft.
Alla ryttare hade en sådan hästmatta under sadeln. Säkert är det väldigt skönt för hästen med en ullmatta som skydd för sadeln. Ullen andas, och håller hästen torr och behaglig.
Daryl var på försommaren och klippte får i Kroatien och Serbien. Han berättar att i Serbien finns det mycket får, ullkunskap och sticktradition.
Det finns två lokala fårraser i Serbien: Pramenka och Tsigai. Pramenka är vita får, medan det är vanligt med bruna Tsigai.
 
 I Serbien har Daryl köpt en fin handstickad kofta med broderier, stickat av ull från Pramenka och Tsigai. 
Den serbiska koftan fick följa med hem till Öland.
Vi åker sedan och hälsar på Mikael, en entusiatisk fårbonde med 700 tackor.
Mikael lever på endast fåravel. Han har köpt en äkta Skånegård. Vi åker ut på Skåneslätten, där gårdarna ligger som inramade fort ute bland de stora fälten. Vi svänger in på en allé som leder upp till den pampiga gården. Mikael, har valt att satsa på rasen Texel. Han samarbetar med gårdar i närheten som har ekologiska odlingar. De gårdarna behöver bete på sina marker, och Mikael åker och placerar ut sina får där de behövs. Köttet som Mikael sedan säljer, säljs som ekologiskt kött. Mikael visar sina fina baggar, och de är tama som hundar.
Den lilla honkatten hoppar upp i fodertråget, och mumsar i sig fårpellets.
Nästa dag besöker vi Jan-Peter Karlsson, som bor i Kuggeboda i Blekinge.
Där är det fårklippning idag, och fårklipparen heter Lars Olsson, han bor i närheten.
Monica hjälper till och leder fram tackor som ska klippas, föser in de som är klippta, samlar in den nyklippta ullen och lägger den i säckar åt Ullcentrum, samt sopar golvet och håller fint.
Lars berättar att han klipper 6000 får per år. 90 % av ullen han klipper slängs. Vi frågar varför det är så många som slänger ullen, och Lars tror att många fårägare inte bryr sig.
Den ljuvliga ullen i Kuggeboda slängs i alla fall inte, utan den blir till härligt garn, och ullkläder.
Ulliga hälsningar
Ann
#1 - - Anonym:

Tack för bilder och berättande Ann. Så roligt och intressant att läsa! Hälsningar Lena i Malmö

Svar: Tack! Mvh Ann
Ullcentrum Öland

#2 - - Anonym:

Vilken trevlig läsning! Varför tas inte hand om all ull?

Svar: Dels är det inte lätt att sälja svenskt ullgarn eller svenska ullkläder. Det har inte med priset att göra. Därför är det låg efterfrågan på svensk ull. Sedan får fårägare inte så mycket betalt, ja det är samma låga priser över hela världen. Det gör att många fårägare inte tycker att det är värt besväret med att hålla ullen ren och fin, och paketera i säckar.
Ullcentrum Öland