Schal i Silk Cashmere
Cashmere (Kaschmir) ull är en av mina favoritfibrer.
Cashmere-ullen kallas även "King of fibres".
Ullen kommer från en get och inte från ett får.
Det finns också mohairgarn, som är garn från angorageten.
Angoragetter finns det i Sverige.
Och mjölkgetter, som det görs god getost av.
De flesta Cashmeregetter finns idag i Mongoliet och ner mot Gobiöknen.
Av namnet kan man förstå att rasen också finns i Cashmere (Kashmir) i norra Indien.
Även Nya Zeeland och Australien har en viss uppfödning av Cashmeregetter.
Cashmeregetter verkar trivas bäst i höglänta och karga miljöer.
Det som är speciellt med Cashmere-ullen är att den är otroligt mjuk, hög glans, hög slitstyrka för att vara så tunn. Om man har kännt på ett äkta Cashmeretyg så slår det både silke och merino i mitt tycke.
Cashmere är också dyrare än silke.
Ullcentrum har ett garn som heter Silk Cashmere, och innehåller 55 % silke och 45 % Cashmere.
Till den cerisa schalen räcker en härva på 55 gram.
Stickor nr 4½, 20 cm långa.
Schalen är stickad som en volangschal på tvären.
Volangen omfattar 6 m + en kantmaska = 7 maskor.
Man börja sticka volangen.
Lägg upp 7 m.
Sticka 6 rm, 1 km, vänd.
Km, 5 rm, gör ökningsmaska = 1m i främre mb och en m i bakre mb, vänd.
7 rm, km, vänd. Km, 6 rm, vänd, 6 rm, km, vänd.
Km, 6 rm, öknm (=2 m), km, vänd.
Och så vidare. Jag stickade till exakt halva garnnystanet.
Nystandet vägde 55 gram från början, så när det var 28 gram kvar, då slutade jag att öka, utan istället minskade på schalen, 2 rm tillsammans, och stickade omvänt tillbaka tills det var 7 m kvar.
Förnöjsam stickning
önskar Ann