Kiwi - en katt och en filt


Linnea Ornstein har fått en bedårande liten katt, och till katten har hon stickat en filt.
Mönstret på filten är tassar.
Filten är helt kvadratisk, man börjar inifrån och stickar utåt.
 

Den här kissens lilla filt, är inte så stor, 70 x 70 cm och väger 200 gram.
 

Stickor är nummer 6, och filten har stickats med dubbelt garn.
Färg är gräsgrön på mellangrå.
Önskas en större filt går det åt 500-1000 gram.
 
Ann

Fårklippning på Ottenby Kungsgård

Det är här allt börjar. Utan fåren hade vi inte haft vår härliga ull. Ann och jag tillbringade hela gårdagen på Ottenby Kungsgård tillsammans med ca 700 får, två fårklippare och tre drängar. I år var klippningen flyttad till en byggnad som ligger i anslutning till själva kungsgården som ligger så vackert längst ner på södra Öland. Darryl från Nya Zeeland och och Christian från Polen har ni som läst bloggen sett tidigare. Två mycket skickliga fårklippare som åker runt jorden och friserar får.
 
 
Dagens fårskock är lite skygg eftersom de har gått utomhus på stora ängar och inte haft mycket kontakt med människor, men lugna och lite nyfikna var de ändå. 
 
 
Vi svenskar är väl kända för att vara ett köande folk, och så var det även för fåren. Två drängar hjälpte till att skapa ordning i leden. Fåren stod så snällt och väntade på sin tur. 
 
 
Här är det Christian som klipper. Det ser så lätt ut men är en svår konst som tar tid att lära sej. Både Christian och Darryl vet precis hur man ska hålla djuren för att de ska känna sej trygga och ligga stilla. På mindre än 2 minuter är det klart! En dräng sopar rent och bär iväg fällarna till Ann och mej som synar, rensar och packar ullen i säckar. 
 
 
Darryl halvligger i en slags gunga för att avlasta ryggen. Jag förstår honom. Att stå framåtböjd en hel dag sliter på kroppen! 
 
 
Så här ser "fårsaxen" ut. Våra svenska får har tjock ull med hög halt lanolin vilket gör att det är segt att klippa. Knivarna är rakbladsvassa, men skären är lite uppåtböjda så att man undviker att klippa i skinnet. 
 
 
Christians skor är speciella. De är tillverkade som mokasiner utan söm runt sulan.Christian berättade att det är Polska fårklipparskor och att de är väldigt sköna. Ann och jag tyckte att de påminner om skor från vikingatiden. 
 
 
Oj så små fåren blev efter klippning! De skuttade glatt omkring och det såg ut som om de tyckte att det var skönt att bli av med sin stora tunga päls. 
 
 
En trött men glad Darryl tar en liten paus för att vila ryggen. För mej var detta min första erfarenhet med fårklippning och idag är jag mör i hela kroppen. Ann räknade ut att hon och jag har lyft ungefär 1 ton ull under dagen! All denna ull kommer snart bli till tovade underlägg, sköna ullsulor och vackert garn. 
 
En kort utflykt till fyren Långe Jan hann vi med mellan packandet. Vädret var så vackert och det doftar faktiskt lite vår i luften äntligen. 
 
 
Hälsningar
Annsofie
 
 

oh-land


Linnea Ornstein är en ung duktig stickerska, och hon har bland annat stickat två koftor, inspirerade av det öländska mönstret Blomma och Väderkvarn.
Den gula koftan är stickad i tretrådigt ullgarn, färg lejongul på grå, och mönsterfärger är vitt och mellangrått.
Stickor är 3½ och 4½.
Garn åtgång 500 (500) 600 gram till bottenfärgen, och 100 gram av vardera mönsterfärg.
 
     
 
Den gröna koftan är stickad av dubbelt tvåtrådigt ullgarn.
Stickor nummer 4½ och 5½.
 
Snart kommer ullkoftans tid.
Hela sommarhalvåret - vår, sommar, höst - finns inget bättre och skönare än att ha en ullkofta på sig utomhus.
Blåser eller regnar det, tar man bara på sig en lätt vindtygsjacka ovanpå.
Norrmän vet det, islänningar vet det, snart börjar svenskar också upptäcka ullkoftans lov.
 
Ulliga hälsningar
Ann
Visa fler inlägg