Ullcentrum

 

I helgen har jag tvättat den danska bindesjalen och nu är den mjuk och go.

När man läser på nätet - bloggar och Stickcafé Online, som är oerhört intressant och glädjande att läsa, är det många som skriver om blockning.

Anledning till blockning förr i tiden, det vill säga innan det fanns bra strykjärn var att

- en stickad/virkad bomullsspetsduk behövde bli slät, platt och få ut hela mönstret ute i kanterna

- stickade/virkade delar behövde bli släta och platta innan montering.

Då var blockning det enda alternativet, dvs att man spänner upp plagget med nålar på ett underlag, lägger på blöta kökshanddukar och låter det torka uppspänt.

Nuförtiden behöver man inte blocka alls för att uppnå samma effekt.

Säkert är det en del som vill säga emot.

Om man tycker att det är roligt att blocka kan man göra det, för att det är kul.

Men om blockningen blir att krav och det känns som en belastning behöver man inte göra det.

Från textila utbildningar genom årens lopp, från besök på stora professionella textilindustrier, och efter egna tester och analyser blir det exakt lika bra att ångstryka plagget.

Ångstrykningen innebär att textilien tillsätts hett vatten, samtidigt som det formas, och sedan plantorkas.

Eftersom vi endast arbetar med naturmaterial gäller våra kunskaper bara för

ull

bomull

lin

silke.

Viskoser och plaster (=syntet) kan vi inte uttala oss om.

Alla fyra materialen blir bäst med strykjärnets högsta ånga och högsta värme.

Vad gäller silke är det också sant om ni tvivlar, bland annat det kända företaget Simbra Siden har lärt oss det.

 

Den danska bindesjalen tvättades i tvättmaskinens ullprogram, utan medel, 40 grader, torkade ute på strecket, och sedan ångströks med högsta ånga och värme. Slät, jämn, mjuk. Snabbt och enkelt.

 

Slätstrukna hälsningar

Ann