Filtad axelväska

 
Det hänger en axelväska i Kalmarbutiken, som jag inte känner igen. Den har hängt där ett tag, och de gånger jag varit i butiken har det varit mycket annat att prata om. Till slut ställer jag frågan vad det är för väska, och vad är för mönster och garn.
Jo det är en filtad axelväska som Birgitta har stickat. Den är verkligen snygg, tjock och tät, och ytan lite lätt bubblig, som en struktur.
Effekten har kommit av när man blandar två olika garner som uppför sig olika.
I det här fallet Ullcentrums ullgarn, som är lättfiltat, och Drops Nepal som inte är lika lättfiltat.
Garnåtgång: ullgarn 2tr, vitt: ½ hg, grå: ½ hg, svart: ½ hg, Nepal en boll av varje färg.
Stickor: nr 5 rundsticka 60 cm
Virknål: nr 4
(Birgitta säger att någon av Ullcentrums färger var 2 tr och någon 3tr, men hon kommer inte ihåg vilken, det går bra med vilket som)
 
Väskan: Lägg upp 100 m och sticka runt tills arbetet mäter cirka 50-60 cm. Virka en rad med fasta maskor med den svarta färgen i maskorna runt. Sy ihop botten. Virka en ögla med lm på den ena långsidan.
 
Axelremmen: Lägg upp 12 lm och virka till arbetet är cirka 120 cm.
 
Låt väskan och axelremmen gå med i vanlig tvätt, 60 grader så de filtar ihop sig. Om väskan och axelremmen inte blir tillräckligt filtade, det ska vara så hårt filtat att man inte ser maskorna, så får de följa med en tvätt till.
 
Sy på axelremmen så att den blir så lång som du vill ha den. Sy på en knapp så du kan knäppa ihop väskan.
 
                Hälsningar Ann och Birgitta

Vårkänslor!

 
Idag har vi väl alla fått känna lite på våren, fåglarna har kvittrat allt vad dom orkat.
Det har droppat från taken och det bästa av allt SOLEN.
Jag har varit ute mycket idag men ändå hunnit med att koka en härlig stor gryta ärtsoppa.
Jag har också avslutat en snabbstickning i vårt härliga Lovikkagarn.
Det blev ett par knalloranga vantar, frågade Ann på ullcentrum (hon är en klok kvinna)
vad orange betyder för jag har fastnat lite i den färgen.
Den är vacker och en glad färg, Ann svarade mig snabbt att det betyder livsglädje.
Och det är just vad jag känner!!
Så sticka dig ett par härliga vantar i en sprakande färg i Lovikka, för ännu har vi nog lite kallt
innan våren kommer på riktigt.
Garn och mönster finns hos oss många härliga färger att välja på och ett superlätt basmönster.
Så sticka på och du har ett par härliga glada vantar på en kväll.
 
 
Glada vårhälsningar Birgitta Ullcentrum Kalmar
 
 

Fårklippning på Ottenby Kungsgård

 
Igår var var det en lång dag.
384 får skulle klippas nere på Ottenby Kungsgård.
Klippningen började redan halv åtta på morgonen, och jag kom dit vid lunch.
Hade stressat med en del jobb på kontoret innan jag kunde koppla på det andra släpet på bilen
och köra ned.
Sambon var på plats redan klockan sju, och nästan hälften av fåren var klippta till lunch.
 
       Ottenby Kungsgård ligger längst ned på Ölands sydspets, och Kungsgården förvaltar schäferiängarna runt Ottenby lund, Fågelstationen och fyren Långe Jan.
Fårstallet ligger ödsligt ute på Stora Alvaret, mittemot en ensam kyrka som heter Ås Kyrka, och snett emot en mindre ekonomibyggnad.
 
     
 
Inne i fårstallet var det desto gemytligare den här dagen, visst var det kallt, men med ullkläder fryser man inte, och fårklipparna ångade det snart svett och värme om.
Tre drängar på gården hjälptes åt att plocka fram fåren i en ränna, och tackan som skulle klippas i tur, står som i ett litet bås, med grindar framför och bakom som öppnas upp.
 
       Fåren går ute året om, och i april kommer de att lamma, och de väljer att lamma utomhus. Fårrasen är Gotlandsfår/Pälsfår som först kallades för Gotländska Utegångsfår, just för att de mår bäst när de får vara ute. Fårstallet är stort, och tätt, om de vill gå in, de har möjlighet till det, men helst vistas fåren ute. Även i vintras, i den värsta fåken (snöstorm på öländska) stod de ute i snöyran. De här fåren är extremt vilda, de går väldigt isolerat på öppna vidder, så de var inte helt lätta att fånga in och klippa. Ett sprattlande, kämpande får är starkare än man tror. Fårklipparna och drängarna är så duktiga med djuren, de är lugna och tekniska och på något mirakulöst sätt får de fåren att utsätta sig för en barbering.
 
 
Det är två fårklippare, vår vän Deryl (Derrell) och Christian. Deryl har vunnit SM i fårklippning fyra gånger och Christian en gång, för två år sedan. Fast förra året vann en engelsman, Christian kom tvåa och Daryl trea. De klipper tillsammans 40 får på timme.
De berättar att Gotlandsfår tar lite längre tid att klippa än vita får, fibrerna är segare och det är mer lanolin i. Och vinterull är svårare att klippa än höst/sommar ull. Det beror på att på vintern bildas det mer lanolin för att fåren ska hålla värmen, och speciellt om de gått utomhus, plus att på vintern växer det mer bottenull, den mjuka och lättfiltade, för värmens skull.
Deryl är uppvuxen på Nya Zeeland, på sydön, där hans pappa var fårfarmare med 3000 tackor. Gården låg i kanten där bergen börjar. Daryl fick hjälpa sin pappa redan som liten pojke, och han känner sig hemma med att klippa får, packa ull, och bala balar. På Nya Zeeland har varje gård sin egen balmaskin.
Christian kommer från Polen, och han är inte så mycket i Sverige och klipper, några veckor på höst och vår. När han inte är i Sverige, klipper han får hemma i Polen, och i Italien och Mallorca. Som mest har Christian klippt 550 tackor på en dag, mjölkfår i Italien. På 9 timmar. Jag får förklaringen att italienska mjökfår är mindre än svenska får, deras ull har inte så mycket lanolin och bottenull, samt att de inte har ull på magen och runt spenarna. Då går det fortare. Svenska får är mer vadderade, med ull på magen och runt spenar.
 
    
 
Daryl och Christian är så försiktiga när de klipper fåren. Jag tycker att det är otäckt om man råkar klippa ett köttsår i ett får. Det kan hända lätt, när fåret sprattlar och elsaxen går fort. De är skickliga och varsamma med fåren. Fast en gång råkar Christian klippa ett fult jack i benet på en tacka. Snabbt plockar han fram nål och tråd och syr som den bästa kirurg igen såret. Tråden är tandläkartråd, den försvinner av sig själv efter tre veckor, och det är lagom med den tid det tar för såret att läka.
 
          
 
Jag frågar om de inte får inte ryggen av det tunga arbetet och obekväma ställningen.
Och jo det får de. Väldigt ont i sina ryggar. Christian har lagt in tjockt med fårull i ett ryggbälte, det lindrar och värmer. Daryl hänger i ställning för att avlasta ryggen.
Det är viktigt att hela tiden sopa golvet runt klippningen, magullen som slängs, halm och bajskluttar, som inte ska komma ihop med ullen.
 
 
När fåren är klippta släpps de i en annan del av fårstallet, där de får stå inne en stund, men det dröjer inte länge förrän de vill springa ut i snön och den pinande blåsten. Men den första tiden efter klippning går de in och lägger sig inne på nätterna, det blir väl lite kallt annars.
 
 
I april är tackorna planerade att lamma, och det gör de helst utomhus. Det går inte att klippa tackorna senare än februari, därför om man klipper för nära lamning, riskeras att tackorna kastar lammen, dvs får missfall.
 
        
 
När gammeltackorna var klippta kom det två kärror med ungtackor, 40 på vardera. De var ännu mer vilda och rädda, och de fick vänja sig vid sitt livs första klippning.
 
 
När vi skulle fika klämde vi in oss alla i ett litet pumprum, tänk vad kaffe, läsk och mackor kan smaka gott.
Det hann bli mörkt innan vi var klara, och vi hjälptes åt att lasta in cirka 800 kilo ull i buss och släpkärror.
 
Lite info att läsa om Ottenby Kungsgård:
 
Glada hälsningar
Ann
Visa fler inlägg