Den tvåändsstickade vanten är klar

Antagligen har ni tröttnat på idén med att sticka tvåändstickat, eller så har ni själva stickat buntar med vantar under tiden.....
Nu är den första vanten klar. Den blev stor, vi kunde prova vanten på herrarnas händer, och alla tyckte unisont om vanten. Strukturen är speciell: tunn, tät, mjuk och smidig. Det var roligt att sticka tvåändsstickning när man väl kom in i tekniken, och det tog inte så lång tid som befarat. Jag tror att det är lättare med kortare trästickorna 13 cm, än om jag skulle använt hala långa metallstickor.
Mönstringarna blev kanske inte det mest estetiska, jag ville lära mig tekniken och testade allt eftersom.



Jag blev väldigt förtjust i ihoptagningarna på vanten, det var en ny teknik för mig.
Har testat på en "vanlig" stickning också och det fungerar utmärkt.
Principen är att minska 4 m per varv. I början på sticka 1 och 3 för högervante:
stick in stickan i de två första maskorna på nålen, vrid maskorna och drag den sista
stickade maskan på förra nålen igenom de två maskorna, släpp av alla tre m,
kvar är en ny genomdragen maska.
Det är lättare än det låter. Se så snygg ihoptagningen blir:



Tummen var också lätt att göra. Skillnad var att man skulle sticka med fyra stickor istället för med tre som man vanligast gör vid tummar. När tummen når upp till halva tumnageln gör man likadana minskningar som uppe på vanten.



Ja det var roligt att få lära sig tvåändsstickning, en härlig teknik, det lär bli en hel del tvåändsstickat i framtiden.

Hälsningar
Ann

Våffelkrokning



Ulrika har krokat en supermjuk halsduk i Sunset.
Tekniken kallar hon våffelkrokning, och hon har krokat med nål nummer 10.
Det går verkligen fort, och det är enkelt att göra.
Ullcentrum har inte ännu gjort kroknålar nummer 10, det är en del som frågar efter både 9 och 10, kanske kommer det till hösten.
Bätte brödlös än rådlös - Ulrika hade en virknål nummer 10 och satte en gummisnodd ute i änden.
Ulrika säger att det är lättare med virknålen när man inte har så många maskor, det blir lättare att hålla i handen.
Som tur är har vi just låtit tillverka virknålar nummer 10 som precis kommit hem.
Man bör nog ha nummer 10 till Sunset, annars riskerar halsduken att bli stabbig.
Garnåtgång 50 gram, 1 boll.
Lägg upp 20 lm.
Plocka upp första varvet som vanligt, och maska av varvet.
Istället för att plocka upp genom den lodräta maskan, plockar man upp under de bägge maskbågarna, mellan de lodräta maskorna. Som vid virkning.





Tänk på att inte plocka upp inne i maskan, då blir det maskor som ser ut som stickade.
Ulrika har gjort halsduken "sned", ränderna hamnar på diagonalen.
För att få diagonaleffekt, vid upplockning av den första maskan, hoppar man över första maskbågen, utan man plockar den första från den andra maskågen/hålrummet.
När man kommer till slutet fattas det en maskbåge, och man plockar den sista maskan ute i kanten.
Kontrollräkna i början att man inte förlorar maskor. På ett ställe hade Ulrika förlorat en maska, och halsduken blev 19 m bred på slutet.
Kroka så länge garnet räcker.
Om  man önskar en lite bredare och längre halsduk, lägger man upp 25 m,
och använder sig av två nystan, 100 gram.



Rolig krokning
önskar Ann

(Ooops nu ser jag att vi lagt halsduken med baksidan ut på bilden, framsidan ser mer "våfflig" ut)

Ölandsvantar



En av Ölands traditioner är stickade vantar. Stickning var en vanlig inkomstkälla för ölänningar, och både kvinnor och män stickade förr. De mönster som var vanligast förekommande var dels den som vi kallar blomma och väderkvarn, dvs Ölandssolvändan och en stiliserad väderkvarn. Och sedan var de grafiska mönstren populära, bland annat kubmönstret.
Maria Leimar gjorde en inventering av vantar på 1990-talet, och en del mönster presenteras i boken Stickmönster på Öland.
Lena som bor i Löttorp, och kommer från Bredsättra, stickar äkta Ölandsvantar i ölandsull.
Grundmönstret till vantarna har hon tagit från boken.
Mest tycker hon om det grafiska mönstret, de blå vantarna är hennes egna.
Stickor nummer 2½, garnåtgång 50 gram per färg.

Lägg upp 60 m (15 m/sticka) med bottenfärgen.
Sticka resår, 2 r, 2 a i ca 8 cm.
Randa mudden, t ex omväxlande 4 varv av varje färg.
Sticka 1 v slätstickning med bottenfärgen.
På detta varv görs 6 ökningar jämnt fördelade över hela varvet.
Maskantalet är nu 66 m. (eller så många maskor som mönstret kräver).
Börja sticka mönster.
Då ca 22 v (eller önskat antal varv) är stickade görs tumhålet: Sticka 13 m med garn i avvikande färg på första stickan, lyft tillbaka dessa m på stickan och fortsätt sticka mönstret enl. diagram (= höger tumhål).
På vänster vante görs tumhålet på motsatta sidan, dvs de sista 13 m på sista stickan.
Sticka därefter 28 v eller tills vanten mäter önskad längd.
Nu börjar hoptagningen. *Sticka 1 m på 1:a stickan. Gör en minskning (=sticka 2 m tillsammans),sticka tills 3 m återstår på 2:a stickan, lyft 1 m, sticka 1 m, drag den lyfta m över den stickade,sticka sista maskan vanligt, sticka likadant på sticka 3 som 1 och likadant på 4 som 2*.
Upprepa minskningen varje varv.
När ca 8 m återstår: dra igenom tråden och fäst.
Tummen: Drag ur tråden i den avvikande färgen och plocka upp de 13 m på en sticka.
Plocka upp ytterligare 13 m med bottenfärgens garn runt tumhålet och fördela dessa (26 m) på 3 stickor.
Sticka tummen 5,5 cm. Minska 1 m på varje sticka tills ca 6 m återstår.
Drag igenom tråden och fäst.
Lycka till!

Ann

Visa fler inlägg